Källsortering

Regler vad gäller sophantering.

För övrigt skall i möjligaste mån källsortering ske i följande fraktioner:
glasförpackningar (vitt och färgat)
returpapper (tidningspapper, broschyrer, kataloger etc)
pappersförpackningar (kartong, wellpapp etc.)
plastförpackningar (schampo-, sköljmedels- och ketchupflaskor, plastkassar, chipspåsar etc.)
metallförpackningar (konservburkar, aluminiumformar, kaviartuber etc.)

Matavfall (brunt sopkärl)

Påsar för matavfall finns utlagda i tvättstugor.

Det här är matavfall

Matavfall är sådant som blir över då du lagar mat eller har ätit. Matavfallet sorteras i särskilda papperspåsar som du lägger i ett brunt sopkärl som töms av Mivas personal.
Exempel på matavfall är matrester, bröd, kaffesump, tepåsar, mindre ben från kött, fågel och fisk, blommor och blad (inte jord), servetter och hushållspapper.

Men inte det här

Tobak – fimpar och snus, tuggummi, mjuk plast/plastfolie, jord, lera, sand och grus, kattsand, blöjor, bindor och tamponger, textilier, dammsugarpåsar, grillkol och aska.

Var fjortonde dag töms sopkärlen

Miva hämtar matavfall och restavfall året runt. Både det bruna och det gröna kärlet töms enligt samma schema med hjälp av så kallade tvåfacksbilar. Matavfall hamnar i det ena facket och övrigt restavfall i det andra. Du väljer själv om du vill tömma båda kärlen eller bara något av dem vid varje tillfälle. Du bestämmer själv om och när du vill ha ditt/dina sopkärl tömda.

Vad händer sen?

Matavfallet i Örnsköldsviks kommun mellanlagras på Må avfallsanläggning och transporteras för närvarande till en biogasanläggning i Härnösand för rötning. Det innebär att matavfallet återvinns och blir biogas till fordon och gödsel till exempelvis skogen.

Matavfallets miljönytta

Att ta tillvara energin i vårt matavfall är poängen och nyttan med att sortera ut matavfallet separat. På så sätt kan rester, rens och skal bli energi och näring som går tillbaka till naturen.

Ditt matavfall blir fordonsgas och växtnäring

Matavfallet som samlas in i Örnsköldsviks kommun transporteras till en biogasanläggning i Härnösand där det återvinns genom rötning. Ur matavfallet kan vi på så sätt utvinna fordonsgas i form av biogas. Matrester innehåller mycket energi och en påse med matavfall räcker till att köra en biogasbil cirka 2,5 kilometer.
Efter utvinning av biogas blir det kvar en produkt som innehåller all den näring som fanns med från början. Det är växtnäring som på så sätt kan återföras till kretsloppet i form av gödsel. I processen omvandlas dessutom en stor del av det bundna kvävet till en form som är lättillgänglig för grödan. Det är en fördel då ett av miljöproblemen i det moderna lantbruket är just utlakningen av kväve från marken.
Att vi inte tar hand om matavfallet i vår egen kommun beror på att vi i dagsläget inte har någon sådan anläggning. Men matavfall är fullt av energi och klarar därför ganska långa transporter utan att man förlorar miljövinsten.

Miljövinst även vid långa avstånd

Kostnaden för att transportera matavfall från källan till anläggningen där det tas om hand är en viktig faktor att ta hänsyn till, men lika viktig är energiåtgången för själva transporten. Det är naturligtvis förkastligt att transportera matavfallet så lång sträcka att mer energi förbrukas i transporten än vad som fås ut i behandlingsprocessen.
Projekt som redovisas av branschorganisationen Avfall Sverige visar att matavfall klarar långa avstånd utan att miljövinsten går förlorad och energibalansen blir negativ.
Vad är biogas?
Biogas är ett gasformigt biobränsle som bildas vid nedbrytning av organiskt material i en biogasanläggning. I biogasanläggningen förbehandlas matavfallet genom att pressas så att påsar och annat fast material går sönder. Därefter förs materialet vidare till en rötningskammare där det rötas. Det är i denna process som biogas - fordonsgas - uppstår.
Biogas bildas när organiskt material (t ex matrester, växter, gödsel och avloppsvatten) bryts ned av mikroorganismer i syrefria miljöer. Biogastekniken innebär att man utnyttjar mikroorganismernas naturliga förmåga att omvandla organiskt avfall till förnybar energi.

Det här är matavfall

Matavfall är sådant som blir över då du lagar mat eller har ätit. Här nedan framgår vad som ska kastas i det bruna kärlet.
Använd de papperspåsar som Miva tillhandahåller. Matavfallet får inte läggas i en vanlig plastpåse då det stör rötningsprocessen i biogasanläggningen.

Gör matavfallet torrare

För att matavfallet ska bli torrare och papperspåsen mer hållbar kan du utan problem även blanda i tidningspapper, hushållspapper, vita/oblekta servetter eller rivna äggkartonger.

RÄTT!

I det bruna kärlet lägger du:
• Matrester (tillagade eller råa)
• Bröd, kex, kakor och bullar
• Grönsaker, rotfrukter och frukt
• Kaffesump och kaffefilter
• Tesump och tepåsar
• Ris, mjöl och pasta
• Ägg och äggskal
• Skal från skaldjur
• Mindre ben från kött, fisk och fågel
• Popcorn, godis och choklad
• Blommor och blad (inte jord)

FEL!

I det gröna kärlet lägger du:
• Tobak – fimpar och snus
• Tuggummi
• Mjuk plast/plastfolie
• Jord, lera, sand och grus
• Kattsand
• Blöjor
• Bindor och tamponger
• Textilier
• Dammsugarpåsar
• Grillkol och aska

Ingen plast!

Plast eller förpackningar runt matavfallet förstör processen i biogasanläggningen.

Från vänster: brunt sopkärl för matavfall, slaskskrapa, papperspåse i påshållare
Ingen risk för lukt
En vanlig fråga är om det inte finns risk för att matavfallet börjar lukta under varma sommarveckor. Svaret är nej. Det som idag slängs i det gröna kärlet byter ju bara kärl och samlas koncenterat i det bruna kärlet. Det är fortfarande samma mängd matavfall. Det bruna kärlet är dessutom ventilerat och både påsarna och påshållaren som du placerar under diskbänken är konstruerade för att luft ska kunna cirkulera runt påsen.
Dessutom är Örnsköldsvik inte först med att införa separat insamling av matavfall, så av andras erfarenhet kan vi konstatera att risken för lukt är minimal såväl under diskbänken som vid det bruna kärlet.